Kaukasien anses i allmänhet utgöra en gräns mellan Europa och Asien. Regionen omfattar en yta på 440 194 km2, vilket motsvarar ungefär Tyskland och Österrikes gemensamma storlek. Den sträcker sig 700–900 kilometer på bredden mellan Svarta havet och Kaspiska havet, och omkring 720 kilometer från nord till syd. Kaukasiens norra gräns utgörs av Kuma-Manytj-sänkan, Kaspiska havet i öst, Turkiet och Irans gränser i syd och Svarta havet och Azovska sjön i väst. Ibland dras den södra gränsen längre söderut så att den inkluderar delar av Turkiet och Iran. Sett utifrån politiska gränsdragningar är Kaukasien större, närmare bestämt 541 200 km2. Då inkluderas bland annat delar av Ryssland norrut.

Kaukasien delas traditionellt in i två delar, Nordkaukasien (även Ciskaukasien) och Sydkaukasien (även Transkaukasien). De skiljs åt genom den högsta delen av bergskedjan Kaukasus. Termen ’Transkaukasien’ är ett arv från Sovjetunionens tid då den döptes sett från Moskvas perspektiv, bortom Kaukasus. Termen är i dag något kontroversiell och staterna i området föredrar i regel att använda ordet ’Sydkaukasien’. Ibland räknas den avskiljande delen, Stora Kaukasien, som ytterligare en av Kaukasiens delar.

I bergsområdena finns det rikligt med vatten, men i låglandet är dricksvatten en bristvara. Armenien saknar kustlinjer, men Azerbajdzjan har störst problem. Vattnet behövs bland annat till det utbredda jordbruket samt industrin och vattenkraften i Kaukasien. Kaspiska havet är inget egentligt hav eftersom det saknar naturliga utflöden till resten av världens hav – det räknas istället som världens största insjö. Fem länder gränsar till Kaspiska havet: Ryssland, Kazakstan, Turkmenistan, Iran och Azerbajdzjan. I väst gränsar också fem länder till Svarta havet: Ryssland, Georgien, Turkiet, Bulgarien, Rumänien och Ukraina. Svarta havet spelar en större strategisk roll för regionen då sundet Bosporen förbinder det med världshaven. Azovska havet är ett bihav till Svarta havet.

Floderna som mynnar ut i Kaspiska havet är i regel ganska långa. Det gäller exempelvis Kura, som är den längsta i Kaukasien. Andra stora floder som har sitt utflöde i Kaspiska havet är Kuma, Terek, Sulak, Samur och Aras. De floder som rinner ut i Svarta havet är betydligt fler och kortare. De största är Bzyp, Kodori, Inguri och Rioni. Floderna Don, Jeja och Kuban rinner ut i Azovska havet. Med sina 1 256 km2 är Sevansjön i östra Armenien den största sjön i Kaukasien.

Klimatet i Kaukasien uppvisar en stor variation från plats till plats. Generellt sett anses Nordkaukasien ha ett inlandsklimat medan Sydkaukasien har ett subtropiskt klimat. I dessa regioner finns dock mindre klimatzoner med mikroklimat som ibland bara upptar en yta på några få kvadratkilometer. Bergskedjan Kaukasus stoppar mycket av den kalla luften från Ryssland vilket innebär att vintrarna i söder är mildare än dem i norr. Under somrarna jämnas temperaturen mellan norr och syd ut.

I Kaukasien har några av de äldsta spåren av mänsklig civilisation påträffats. Under den äldre stenåldern (500 000 f.Kr. – 10 000 f.Kr.) började de människor som bodde i södra och västra Kaukasien röra sig norrut, och bosätta sig i tält istället för i grottor. Under sen stenålder (8 000 f.Kr. – 5 000 f.Kr.) började man bruka jorden och ägna sig åt boskapsuppfödning, vilket gradvis trängde undan den tidigare jägare-samlare-kulturen. De första föremålen av brons, guld, silver, tenn och bly tillverkades i kopparstensåldern.

Vid samma tid började folken i Kaukasien interagera med andra kulturer i Främre Orienten och de första befästa boplatserna byggdes. Den äldsta kultur som det i dag finns spår av i området är Shulaveri-Shomukulturen. Från tidig bronsålder finns kvarlevor från två kulturer – Maykopkulturen i norra Kaukasien och Kura-Araxkulturen i dagens Georgien. Från mitten av bronsåldern finns Trialetikulturen, Nordkaukasiska kulturen och Dolmenkulturen arkeologiskt bevarade och från sen bronsålder Kobankulturen i norra Kaukasien, Kolchiskulturen i sydvästra Kaukasien, Kajakentkulturen i nordöstra Kaukasien och Kobjakovkulturen vid nedersta delen av floden Don.